Hela historien började väl för några veckor sen när jag sprang på en klänning på stan som var så vacker.
Med tyll och släp.
Men min hjärna resonerade så att jag inte borde köpa en klänning jag inte vet när jag ska ha på mig som dessutom kostar 500:-.
Så jag lät den hänga.
Sen har den dykt upp i huvet lite till och från.
I fredags tänkte jag att jag åker ner till stan och finns den kvar, så finns den kvar och då köper jag den.
Väl inne i affären fanns ingen klänning att finna.
Lite besviken skulle jag luffsa ur butiken, men där precis vid utgången hängde ett ex.
Jag håller upp den och inser att den är trasig i en söm i ryggen.....
Tänker.....
Hur påverkar det priset?
Ställer mig i kön till kassan där biträdet svarar 50:- på min fråga.
Nä det är inte värt det.
- Du får den för 50:- säger biträdet.
- Annars slänger vi den bara, den är ju trots allt trasig!
Så jag köpte 500 kronors klänningen för 50 kronor.
Och jag har redan hittat någon som kan laga den åt mig.
När jag kommer hem googlar jag klänningens designer Ida Sjöstedt och finner att hennes klänningar kostar från tusenlappen och uppåt.
Hittar också en kollektionsbild på just min klänning.
Flax!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar