Vem är du?

Det är lördag.
Eller rättare sagt söndag morgon.
Klockan är en bit över två på natten.
Jag står mitt på ett överfullt och överförfriskat dansgolv.
Vi har varit här ett tag nu.
Vin, öl, tequila, sprit och cider tar sig ut i min kropp via blodet.
Vi dansar.
Vi kramas.
Vi skrattar.
Tiden går fort.
Musiken är hög.
Basen vibrerar från fötterna ända ut i fingerspetsarna.
Ljuset pulserar.
Det luktar svett och parfym.
Och fylla.
Jag vet vart jag är och hur härligt det känns att få dansa.

Då möts våra blickar.
Han där uppe vid DJ båset.
Jag här nere på dansgolvet.
Vi ler.
Allt är sekunder.

Vi dansar.
Vi kramas.
Vi skrattar.

Så känner jag en arm om min midja.
Han är här.
Och böjer sig fram och viskar i mitt öra.
"Vem är du?"

Och jag vet inte vad jag ska svara.
Mina ord är borta och jag är stum.
Om och om igen ekar det i mitt huvud.
Aldrig har jag fått den frågan.
Vad ska jag svara?
Finns det ett svar?
Vem är jag?

Jag låtsas till slut att jag inte hört hans ord.
Han kramar om mig och viskar i mitt öra hur fin jag är.
Sen är han borta.

Men vem är jag?