Jag älskar det som är roligt och sorgligt.
Fult och fint.
Jag tänker aldrig välja.
Nu ska jag dricka te, lyssna på radio och äta mandelskorpor.
Tänka en tanke i taget.
Jag behöver inte vara social.
Jag kan vara tyst.
Jag behöver inget smink eller hårfix.
Jag kan sitta här och äta min skorpor i två timmar.
För just nu är jag suddig. Genomskinlig.
Måste få tillbaka konturerna.
Just nu känns det som om jag springer bakom mig själv.
Jag är för trött, har mjölksyra och hon där framme springer för fort.
Nu sätter ja mig vid dikeskanten och väntar.
Någon gång kommer hon väl tillbaka.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar